När gynekologin etablerades på 1860-talet uppfattades kvinnan som radikalt annorlunda än mannen. Hon var den som avvek från normen och ansågs därför behöva en egen medicinsk specialitet. Hon blev patienten och Objektet, mannen läkaren och Subjektet. Idéhistorikern Ulrika Nilsson visar i sin bok Det heta könet hur gynekologin i Sverige växte fram runt förra sekelskiftet. Med belysande exempel från både kulturområdet och vetenskap visar hon hur gynekologin har fortsatt att upprätthålla och förstärka ett biologiskt skillnadstänkande i vårt samhälle.

Ulrika Nilsson, född 1965, har forskat på området under de senaste tio åren. Det heta könet är en omarbetad och populariserad version av hennes doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria, Kampen om Kvinnan.