Jazzmusiken kom till Sverige under åren 1920–1950, mitt i det moderna projektet. Med sitt livsbejakande, normbrytande budskap slog den in en kil i samhället, en brytning som satte igång en rörelse som vi kan se spår av än idag. Jazzen fördes hit av svarta; jazzen förmedlade en bild av självständiga, aktiva kvinnor; jazzen reste murar mellan generationer. De trygga och traditionella föreställningarna om könsroller, ras och kultur krockade med det främmande i form av den nya, vilda ungdomskulturen. Precis som senare punken eller dagens hiphop.

Genom att skildra jazzens intåg i det svenska folkhemmet under förra seklet ställer Fornäs frågor om dagens Sverige: Hur tar vi emot det nya idag? Nya människor, nya kulturer, nya konstformer?