Av författaren till Tidstillflykt

»Den kristallklara prosans enkelhet och djup väcker min stora beundran.« Olga Tokarczuk

Trädgårdsmästaren och döden är en stillsam och melankolisk betraktelse över förgängligheten, minne och förlust. Hur vårdar vi de trädgårdar av berättelser som varje människa bär inom sig? Gospodinov kallar boken en elegi över bortgångna fäder i en värld som långsamt försvinner. »Det är viktigt att vi håller dem i handen när de dör, säger jag till en vän som också har förlorat sin far. Det är också viktigt att vi släpper taget efteråt, svarar han efter en kort tystnad.« 

Georgi Gospodinov, f. 1968 i Yambol, Bulgarien, blev känd för den internationella publiken med sin första roman, En naturlig roman, och Sorgens fysik, som har översatts till över tjugo språk, och för romanen Tidstillflykt tilldelades han Internationella Bookerpriset 2023.

Kritikerröster om Tidstillflykt:

» den bästa romanen som jag har läst på flera år, den skarpaste och sorgligaste, värsta och sannaste. Så djupt ner i nuet tränger Gospodinov att han får med dess själ upp och spikar sedan fast den på sidorna. Tidstillflykt är inte bara intelligent och politiskt skarpsinnig, den är vacker som Donau eller Elbe i solen en höstmorgon. I grunden säger Gospodinov: det europeiska projektet är slut. Vi lever i dess efteråt. Ingen tänkande människa kan välja att inte läsa den.« Victor Malm, Expressen

»En enastående bok: rolig, tankeväckande, vemodig, skarpsynt och inte så lite skrämmande. Översättaren Hanna Sandborghs tonträff förefaller mig, som inte kan bulgariska, vara mycket precis: jag läser upprymd och önskar att det aldrig ska ta slut. 2020-talet har trots allt sina goda sidor.« Ingrid Elam, Dagens Nyheter

»Till hälften är Tidstillflykt en roman i den systematiserade svindelns litterära tradition, med företrädare som Borges, Calvino, Nabokov (ett relativt nyutkommet exempel är Hervé Le Telliers Anomalin), en de uppsåtliga paradoxernas, paranoians och konspirationernas litteratur där läsaren, författaren och huvudpersonen förr eller senare leds fram till samma tomma spegel.« Kristoffer Leandoer, SvD

»En sorglig, vacker och tankeväckande roman om det vi lämnat bakom oss, redan glömt och ändå inte kan släppa.« Sanna Samuelsson, GöteborgsPosten