Anders Ahlbäck (toim.); Johanna Ilmakunnas (toim.); Hanna Lindberg (toim.); Pirjo Markkola (toim.) Svenska litteratursällskapet i Finland (2025) Pehmeäkantinen kirja
Assmuth Lari (red.); Berger Anne May (red.); Ervalahti Nora (red.); Rosenström Marika (red.) Svenska litteratursällskapet i Finland (2012) Kovakantinen kirja
Risto Alapuro; Matti Alestalo; Jussi Simpura; Aino Sinnemäki; Jan Sundberg; Hannu Uusitalo; Nina Edgren-Henrichson (käänt.) Svenska litteratursällskapet i Finland (2024) Kovakantinen kirja
Vilken betydelse fick fascismen som upplevt hot mot det svenska i Finland? De svenskspråkiga i Finland stod kluvna inför högerextremismens frammarsch på 1920- och 1930-talen, trots att minoriteternas framtid såg mörk ut i de länder där fascisterna kom till makten. I Finlandssvensk antifascism lyfter författarna fram dem som på olika sätt mobiliserade till motstånd.
Godsägaren Ernst von Born, socialisten Gudrun Mörne och dramatikern Hagar Olsson hade, åtminstone enligt dem själva, inte mycket gemensamt i fråga om sina politiska åsikter. Men som boken visar kan de alla betraktas som finlandssvenska antifascister - liksom många andra svenskspråkiga personer ur olika samhällsskikt och politiska läger.
I bokens tolv kapitel fokuserar de elva författarna på politiska, sociala och kulturella miljöer och arenor som dagspressen, partipolitiken, skönlitteraturen och skolungdomsrörelsen. Politiska pamfletter, kritisk nyhetsrapportering, revyer och essäistik var några av de verktyg man inom språkminoriteten använde sig av för att protestera mot den framväxande fascismen. Samtidigt synliggjorde antifascismen splittringen och gränsdragningarna mellan höger och vänster, överklass och underklass, manligt och kvinnligt, svenskt och finskt i 1920-1940-talens Finland.
