I november 1913 publicerade den unge Pär Lagerkvist det manuskript som han hade haft liggande i över ett halvt år och givit titeln Ordkonst och bildkonst, om modärn däkadans - om den modärna konstens vitalitet. Det var skrivet i det förnyade skriftspråk som Lagerkvist utvecklat i en önskan att kunna avbilda ljudets sanna form.

Den äldre och mer etablerade kritikern August Brunius skrev förordet. Manuskriptet kom till under intryck av den unga modernismen och blev dess stridsskrift i 10-talets svenska kulturdebatt.

Faksimilutgåva, med ett efterord av Tom Sandqvist.