Med sina nakna och nära dikter kliver författaren ut i de västerbottniska viddernas tystnad och sätter ner barfotafötter i markerna för att beröra och skala av livet.

Det smärtsamma, svarta blandas med innerlighet, kärlek och tilltro till att vi alla och envar besitter styrka och mod långt bortom våra föreställningar.

Ord läggs till ord som pärlor på en slingrande trollstig i läsandets rike.

Med dikten som bärare av budskap sätter Johanna spår av snö och dis i våra sinnen.