Passionen sveper iväg mig, jag bryr mig inte om något annat än att vara tillsammans med den jag träffat, vi gör allt för att vara tillsammans, sviker andra som älskar oss, det enda som gäller är att vi hör ihop.

Men hur klarar denna starka passion vardagen, klarar den äktenskap, barn, vardagstrassel.

Hur blir det när jag blir sviken av den jag älskar så? Hur orkar jag gå vidare? Hur känns det sen, så småningom när ilskan lagt sig? Är det hat som uppfyller mig, känsla av att vilja hämnas.

Kanske till en början, men sen kommer eftertanken.

Vad är priset för en passion som denna?

Den jag en gång älskat vill jag försonas med, jag förlåter inte sveken, men kanske jag ändå förstår och går vidare i livet utan att drabbas av bitterhet. Det priset vore fel.

Passionen gav rus, förälskelse kanske galenskap, men sen också vardag, barn, ett liv. Ja lycka.

Att hämnas det som sedan hände vore fel. Att hata ännu värre.

Att försonas och försöka förstå ger i stället en varm känsla, stolthet. Det öppnar för liv och kanske till och med kärlek igen.