Bankdirektören och skriftställaren Henrik Borgström kan betecknas som den person som införde den ekonomiska liberalismen i Finland - han såväl formulerade ideerna som omsatte dem i praktiken. I den rådande situationen efter Krimkriget, Alexander II:s trontillträde och merkantilismens tillbakagång, steg Borgström fram som en analytisk och energisk förespråkare för liberala reformer. Han grundade både Hypoteksföreningen och landets första affärsbank, Förenings-Banken. Båda lever kvar än i dag, den senare i form av den nordiska storbanken Nordea. Borgström spelade också en nyckelroll i planeringen av myntreformen 1865 som frikopplade den finska marken från rubeln och som stärkte Finlands ekonomiska autonomi.

Borgströms förtida död i en dramatisk olycka klippte av en framgångsrik karriär och bidrog till att han i eftervärldens ögon hamnat i skuggan av andra inflytelserika personer i 1800-talets Finland. I Den ekonomiska liberalismens förkämpe lyfter Richard Brander på nytt fram Henrik Borgström i rampljuset. Brander skildrar uppväxten i en förmögen och inflytelserik borgarfamilj i ett snabbt växande Helsingfors, hans gedigna utbildning både i hemlandet och utomlands samt kontakterna till tidens betydande personligheter - från familjevännen Zacharias Topelius och antagonisten J.V. Snellman till internationella förebilder i finansvärlden, bland dem den svenska bankmannen A.O. Wallenberg. Samtidigt beskriver Brander Borgströms centrala argument för hur marknaden borde reformeras och hur han målmedvetet byggde upp ett modernt bank- och finansväsende.

Biografin över Henrik Borgström klarlägger hans betydelse för utvecklingen av det finska finansväsendet och kompletterar den stora berättelsen om Finlands modernisering under den ryska tiden.