I september 1980 hände något som skulle påverka en generation läsare för lång tid framåt. En roman om en ung författare som lever ett bohemiskt liv med två excentriska bröder i en jättelik lägenhet på Södermalm i Stockholm kom ut, och kritikerframgången och därmed genombrottet var omedelbara.

Gentlemen hyllades som en berättelse där begrepp som stil och underhållning var viktiga delar av framställningen, och den lästes som en befrielse från ett ideologiserat och moraliserande sjuttiotal. Men grundtonen i romanen är mörk, den tecknar en bild av ett Sverige som ett land av mörkläggningar, och förlamat av storfinansiell gangstermentalitet. Här råder en samhällsanda som väcker en berättigad känsla av paranoia och skräck hos dess medborgare, en ton som ljuder olycksbådande genom hela Klas Östergrens trilogi.