När författaren blev sommarboende i Kvarkens skärgård på 1970-talet vaknade också ett intresse för Kvarkens folk och historia från förhistorisk tid fram till nutid. I boken ”Vi ärvde havets öar” görs nedslag bl.a. i strider mot Kalmarunionen och den danska amiralen Severin Norby på 1520 – 1523, hos ståthållare Knut Eriksson till Nääs och hans maka Elin Kurck samt hennes bror, biskop Arvid Kurck och deras nära släktingar, som har bott och varit markägare här i denna strategiskt viktiga del av Kvarkens skärgård.

Korsholm var tidigare en viktig knytpunkt i det svenska riket, och kontakterna till Sverige och Kungsgården i Mustasaari var täta. Stora Gästvägen mellan Korsholm och Umeå användes flitigt. Boken bygger på ett omfattande källmaterial.

Asta Tillander har tidigare skrivit biografier om kvinnor som hjälpt fattiga barn i Etiopien, Bangladesh och södra Indien. Hennes bok om Aune Hynys liv, Ammagaru (2006), utgiven av Otava, fick stor uppmärksamhet tack vare ett TV-program producerat av journalisten Rauli Virtanen. Samma år tilldelades författaren ett kulturpris av Österbottens förbund som erkännande för sitt arbete.

Efter att ha gått i pension från sin tjänst som lektor i finska och kommunikation började författaren forska i historien kring sin sommarbostad i Kvarkens skärgård. Resultatet av detta arbete blev Perintönä meren saaret. Aikamatkoja Merenkurkun maailmanperintöalueella som översattes till svenska av förlaget Scriptum: Vi ärvde havets öar. Tidsresor i Kvarkens världsarvsområde.